Ful kärlek

 
 
Trakasserierna mot hbtq-personer har ökat de senaste åren. Ifjol så anklagades den amerikanska pastorn Scott Lively för brott mot mänskligheten efter att ha fört en kampanj mot homosexuella i Uganda. Han var bl a inblandad i ett lagförslag om homosexualitet i Uganda som i sitt ursprungliga utkast skulle ha haft dödsstraff på straffskalan. I Sverige upplever många hbtq-personer diskriminering i samhället och att de blir kränkta av skola, vård, arbetsförmedling och socialtjänst. I Ryssland torteras homosexuella tonåringar till följd av den lag Putin införde för ett antal år sedan. I Uganda är straffet för "utlevd" homosexualitet upp till 14 års fängelse, i Nigeria straffas man med döden. Homosexualitet är idag förbjudet i 76 av världens 195 självständiga stater!
 
I höstas kunde man i den kristna dagstidningen Världen idag (170929) läsa en gästkrönika av Anders Gerdmar där han menar att "Hbtq-lobbyister har utnjyttjat ordet "kärlek" för att legitimera mycket som strider mot biblisk syn på kärlek.". Kärlek är väl kärlek oavsett i vilken form den utkristalliseras sig? Är en viss persons kärlek mindre värd, mindre legitim? på vilket sätt då och varför? Kärlek i sig kan väl aldig vara fel, eftersom det står i Bibeln att störst av allt är kärleken, samt att Jesus också säger att kärleken gör att många synder blir förlåtna. 
 
Jag tror att detta med hbtq-personer och Bibeln kommer att ändra sig alltefersom tiden går, om vi bara fortsäter att kämpa för våra rättigheter. Tidigare gick debattens vågor höga angående kvinnliga präster och mycket i diskussionen om hbtq känns igen från kvinnoprästdebatten. 
 
Nej, viss kärlek - dvs hbtq-personers kärlek - är inte ful eller oren! Kärleken har sitt ursprung i Herren eftersom Han Är Kärlek. Vi älskar därför att Han först har älskat oss och gett sitt liv för oss. Jesus gav med sitt liv ett exempel på och en förebild av ett kärleksfullt, heligt och rent liv. Människor må döma oss hbtq, men det är det endast Gud som kan göra. Vilken domen blir kan vi inte säga, men en hint ges i berättelsen om Jesus och kvinnan som man kommit på med äktenskapsbrott. Inte heller jag dömer dig, gå nu och synda inte mer! Herren dömer inte på människors sätt, eftersom Han ser till hjärtat. Vi dömer ytligt eftersom vi bara ser ytligt, men Herren dömer rätfärdigt och rättvist. Därför bryr jag mig inte om vad männsikor säger om mig, för jag vet att i Guds ögon är jag värdefull, är jag älskad och får jag vara som jag är. Herren har en uppgift för mig, jag är Hans tjänarinna, ett verktyg i Hans hand. Skulle jag vara det om det jag gjorde och är, var helt förkastligt och fel? Skulle Herren då inte tillrättavisa mig?
 
I mitt förra inlägg var jag kanske otydlig på en punkt. Man kunde få uppfattningen att jag ansåg att bara för att man var hbtq så var man "omoralisk". Det menade jag inte, men RFSL inställning till sexualitet är att man får göra vad man vill så länge det inte skadar någon annan. Det är dock inte den kristna inställningen menar jag. Det var det jag menade med att Jesus måste komma först, att Pride-flaggan inryms i korset och inte tvärtom. Korset förpliktar.
0 kommentarer publicerat i Allmänt
Taggar: Hatbrott, Hbtq, Herren Gud, Jesus, Kamp, Kärlek, Samhället, Sverige