De kristna som menar att homosexualitet är en synd, varför fokuserar de enbart just på homosexualitet som en synd, utan att ta upp andra saker som Bibeln fördömer? Paulus skriver i Romarbrevet att Guds vrede är över all ogudaktighet och orättfärdighet. Bland de företeelser som räknas till dessa är - förutom då att män ligger med män (se tidigare inlägg vad detta innebär) - skvaller och förtal, att hata Gud, vara våldsam, olydig mot sina föräldrar, trolösa, kärlekslösa, girighet och elakhet. Dessa är alltså företeelser som anses lika fel som att män ligger med män, så varför är det ett sådant ensidigt fokus på homosexualitet?
Att en man ligger med en man jämställs med att vara olydig mot föräldrarna! Att vara hjärtlös jämställs med att en man ligger med en man! Om man nu ska hävda att homosexualitet är en synd, måste man ju även påtala de andra företeelserna lika mycket! Så sker dock inte. Detta skriver Paulus om i Romarbrevets första kapitel, alltså om vad orättfärdighet och ogudaktighet är. Men han levererar en käftsmäll i det andra kapitlet;
”Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.”
Vi har alla syndat, vi har alla gått miste om rättfärdigheten, men genom tron på Jesus blir vi rättfärdiga, då räknas vi som fläckfria! Det är alltså inte genom egna gärningar - ingen kan skryta - utan genom Guds nåd och barmhärtighet som vi blir förklarade rättfärdiga.
Med det mått du mäter med, skall det mätas upp åt dig.